Kungliga Tennishallen or Królewska Hala Tenisowa? Proper Names in Klas Östergren’s Gentlemen and Their Translation into Polish

The purpose of this thesis was to create a review of the techniques of translating proper names used in the Polish translation of Klas Östergren’s Gentlemen. Proper names play an important role in the novel, which is deeply rooted in Swedish tradition, culture and realities. For native readers are they a great source of memories and make identification with characters easier, while for foreign readers they are a fount of knowledge about the country. However, they can also make understanding the text more difficult. Another aim of this thesis was to state which translation techniques were most frequently used for specific categories of proper names. What is more, an attempt was made to justify and assess certain controversial solutions and the way they could influence how Polish readers understand the text.The theoretical part of the work introduces the basics of onomastics, as well as translation techniques and strategies relevant to the translation of proper names.The analytical part of the work was divided into three sections according to categories of proper names: bionyms, toponyms and chrematonyms. The analysis of ways of translating proper names was conducted on the basis of selected examples.The analysis showed a multitude of possible solutions. Foreignization was found to be the leading translation strategy in this case. However, it was also shown that proper names belonging to the same categories can be translated in different ways.

Celem pracy było stworzenie przeglądu technik tłumaczenia nazw własnych, zastosowanych w przekładzie powieści Klasa Östergrena „Gentlemani” na język polski. Nazwy własne odgrywają szczególną rolę w powieści, mocno zakorzenionej w szwedzkiej tradycji, kulturze i realiach. Dla rodzimego odbiorcy stanowią one wspaniałe źródło wspomnień i ułatwiają identyfikację z bohaterami. Dla czytelnika zagranicznego natomiast są skarbnicą wiedzy o kraju, mogąc jednak czasem utrudnić odbiór treści. Celem pracy było ponadto stwierdzenie, które techniki tłumaczeniowe najczęściej zastosowano dla konkretnych kategorii nazw. Podjęto również próbę umotywowania i oceny kontrowersyjnych rozwiązań oraz tego, jak mogły one wpłynąć na odbiór treści przez polskiego czytelnika.W części teoretycznej pracy zaprezentowano podstawy onomastyki, a także techniki i strategie tłumaczeniowe ważne z punktu widzenia nazw własnych.Część analityczna podzielona została na trzy podrozdziały według kategorii nazw: bionimy, toponimy i chrematonimy. Na podstawie wyboru przykładów dokonano analizy sposobów przekładu nazw własnych zastosowanych przez tłumaczkę.Analiza pokazała wielość możliwych rozwiązań. Wiodącą strategią tłumaczeniową okazała się egzotyzacja, jednak wykazano jednocześnie, że nazwy należące do tej samej kategorii mogą być tłumaczone na różne sposoby.

Syftet med denna uppsats var att skapa en översikt över översättningstekniker som använts i den polska översättningen av Klas Östergrens Gentlemen när det gäller egennamn. Egennamn spelar en särskild roll i romanen som är starkt förankrad i Sveriges kultur, tradition ochrealia. För den svenska mottagaren utgör de en underbar källa för minnen och underlättar identifikationen med huvudpersonerna. För den utländska mottagaren är egennamn däremot kunskapens skattkammare, de kan emellertid samtidigt försvåra textens mottagande. Uppsatsen syftade även på att fastställa, vilka översättningstekniker oftast utnyttjats för bestämda kategorier av egennamn. Det försöktes att motivera översättarens kontroversiella val av översättningstekniker samt bedöma i vilken grad har de influerat den polska läsarens mottogande. I uppsatsens teoretiska del presenterades onomastikens grunder samt översättningstekniker och –strategier som är viktiga från egennamnens synpunkt.Uppsatsens analytiska del är uppdelad i tre stycken enligt egennamnens kategorier: bionymer, toponymer och chrematonymer. På grund av exemplen gjordes en analys av sätt att översätta egennamn som använts av översättaren.Undersökningen gav vid handen att det fanns många möjliga lösningar. Det visade sig att exotisering var den ledande översättningstrategin, samtidigt borde betonas att egennamn som hör till samma kategorier kan översättas i olika sätt.