Den äckliga kvinnligheten: Doloresvariationer i "Beckomberga" och "Darling River" av Sara Stridsberg

In my work I analyze two novels by Sara Stridsberg: "Darling River" and "Beckomberga", which talk about atypical women, their sexuality and complicated relationships with men. The analysis is based on the theory of disgust, the theory of abject and psychoanalysis. In the first analytical chapter I focus on the intertextual continuum, in which the books are included and I draw attention to the references to the text "Lolita" by Vladimir Nabokov appearing in them. The second analytical chapter deals with women who in Sara Stridsberg's novels break social rules and are usually presented as deviating from the standards of femininity. In the third analytical chapter, I describe the way of presenting girls and teenagers in both novels using the concept of gurlesque. I also draw attention to the subject of sexuality of these characters and the way they are implemented in both novels. Then I focus on mothers' figures and how the role of motherhood is presented in the literature. The emerging abject and disgusting elements also allow text analysis as an example of abject art. The last analytical chapter is devoted to the ways of presenting and meaning of male characters in both texts. The author also presents complex family relationships that go beyond social boundaries.

I min uppsats har jag analyserat spår av Lolitagestalten som återfinns i två romaner av Sara Stridsberg: Darling River och Beckomberga. Jag har fokuserat på ett intertextuellt kontinuum som böckerna ingår i och i uppsatsen påpekas explicita och implicita hänvisningar till hypotexten, Lolita av Vladimir Nabokov. Därför har jag valt och undersökt tre grupper av gestalter baserat på deras huvudegenskaper och jag har ägnat separata kapitel åt kvinnor, flickor och mödrar på grund av skillnader mellan dem. Manliga gestalter utgör en separat grupp eftersom deras relationer med kvinnor är avgörande för berättelsernas analys. Denna analys har jag utfört med hjälp av äckelteori, abjektteori samt psykoanalys.I romanernas fokus står kvinnliga gestalter i olika situationer och ålder. Deras läge är ofta underordnat och de avviker från majoriteten angående livsstilen och utseendet. De framställs som barn, offer och fångar vilket analyseras i denna uppsats i kapitel ”Den vackra och den äckliga kroppen: ett barn, ett offer, en fånge”. På grund av likheter i beskrivningarna har jag bestämt mig för att analysera en apgestalt i samma kapitel. Kvinnornas kroppar läggs i fokus genom äckliga biologiska företeelser, sjukdomar och förändringar. Dessutom presenteras det samspelet mellan äcklet och skönheten i fråga om kvinnokroppen. Flickor hos Stridsberg utgör en separat grupp på grund av sina särskilda egenskaper. I kapitlet ”Demonbarn och monsterflickor” analyseras de med utgångspunkt i begreppet gurlesk. De avviker från det socialt acceptabla och överskrider gränser mellan sociala dikotomier mellan vuxen och barn och mellan man och kvinna. I samma kapitel presenteras tonåringar som förför och styr män vilka jag har jämfört dem med nymfetter som presenteras i Nabokovs roman. Moderskapet i Stridsbergs romaner presenteras som det som förändrar kvinnans liv och bestämmer om hennes identitet. Mödrarna utgör en separat grupp av kvinnor i denna uppsats på grund av sina relationer med barn. Både kropparna under graviditeten och det emotionella förhållandet mellan modern och barnet står i fokus i böckerna. Manliga gestalter analyseras däremot utifrån deras förhållande med kvinnor och skyddslingar. I dessa primära relationer ser jag spår av perversion och äckel. Människorna och djuren presenteras med fokus på detaljer, särskilt de son väcker avsmak eller är abjektala. De avvikande gestalterna porträtteras i en skev och frånstötande omgivning vilket förstärker känsla av äckel. Kräkningar, könsorgan samt avföring som finns i mittpunkten möjliggör att romanerna kan betraktas som exempel på abject art. Förutom obehagliga detaljer av människokroppen avbildar författarinnan också komplicerade familjerelationer som överskrider sociala gränser.

W mojej pracy analizuję dwie powieści Sary Stridsberg: „Darling River” i „Beckomberga”, które opowiadają o nietypowych kobietach, ich seksualności i skomplikowanych relacjach z mężczyznami. Analiza oparta jest na teorii wstrętu, teorii abjektu i psychoanalizy. W pierwszy rozdziale analitycznym skupiam się na kontinuum intertekstualnym, w którym zawarte są książki i zwracam uwagę na pojawiające się w nich odniesienia do tekstu „Lolita” Vladimira Nabokova. Drugi rozdział analityczny traktuje o kobietach, które w powieściach Sary Stridsberg łamią reguły społeczne i przedstawione są z reguły jako odbiegające od standardów kobiecości. W trzecim rozdziale analitycznym opisuję sposób przedstawienia dziewczynek i nastolatek w obu powieściach przy użyciu szwedzkiego pojęcia gurlesk. Zwracam także uwagę na temat seksualności tychże postaci i sposób realizowania go w obu powieściach. Następnie skupiam się na postaci matek i tego, jak rola macierzyństwa jest przedstawiana w literaturze. Pojawiające się elementy abjektalne i wstrętne umożliwiają także analizę tekstów jako przykład abject art. Ostatni rozdział analityczny poświęcam sposobom przedstawiania i znaczeniu postaci męskich w obu tekstach. Autorka przedstawia także złożone relacje rodzinne, które wykraczają poza granice społeczne.