Informacja

Drogi użytkowniku, aplikacja do prawidłowego działania wymaga obsługi JavaScript. Proszę włącz obsługę JavaScript w Twojej przeglądarce.

Tytuł pozycji:

"We are never going to be Swedish. Not for real". The issue of the Other in Marjaneh Bakhtiaris novel Kan du säga schibbolet?

Tytuł:
"We are never going to be Swedish. Not for real". The issue of the Other in Marjaneh Bakhtiaris novel Kan du säga schibbolet?
"Vi kommer aldrig bli svenskar. Inte på riktigt". Den Andres problematik i Marjaneh Bakhtiaris roman Kan du säga schibbolet?
"Nigdy nie będziemy Szwedami. Nie tak naprawdę". Problematyka Innego w powieści Marjaneh Bakhtiari Kan du säga schibbolet?
Autorzy:
Pasternak, Kamila
Słowa kluczowe:
Marjaneh Bakhtiari, Kan du säga schibbolet?, Inny, studia postkolonialne, orientalizm, komizm
Marjaneh Bakhtiari, Kan du säga schibbolet?, den Andre, postkolonial teori, orientalism, komik
Marjaneh Bakhtiari, Kan du säga schibbolet?, the Other, postcolonial studies, orientalism, humour
Język:
szwedzki
Dostawca treści:
Repozytorium Uniwersytetu Jagiellońskiego
Inne
  Przejdź do źródła  Link otwiera się w nowym oknie
Marjaneh Bakhtiaris roman Kan du säga schibbolet? skildrar en iransk invandrarfamiljs strävan efter att accepteras som en del av det svenska samhället. Det primära syftet med denna uppsats är därför att undersöka olika attityder representerade av den Andre (invandrare) i mötet med den dominerande kulturen (den svenska kulturen), med exempel på romanens huvudkaraktärer, dvs. medlemmarna av familjen Abbasi. Min huvudtes är att de attityder och fenomen som har sin källa i kolonialtiden fortfarande sätter sin prägel på förhållandena mellan Västvärlden och Österlandet, samt att den Andres problematik alltjämt är relevant i det monderna samhället. Min bakgrund för denna analys är postkolonial teori. Eftersom romanen är skriven i en humoristisk anda är det också mål att undersöka vilka klassiska komiska tekniker som används av författaren för att problematisera frågorna om den Andre, identitet, integration och mångkultur utan revisionistiska anspråk. Den teoretiska bakgrunden för denna analys är Henri Bergsons Skrattet: en undersökning av komikens väsen (1900). Dessa två huvudämnen diskuteras i två separata analytiska kapitel som föregås av en teoretisk översikt.

Powieść Kan du säga schibbolet Marjaneh Bakhtiari przedstawia losy rodziny irańskich imigrantów, dążącej do uzyskania akceptacji jako część społeczeństwa szwedzkiego. Głównym celem mojej pracy jest zbadanie postaw reprezentowanych przez Innego (imigrantów) w konfrontacji z kulturą dominującą (szwedzką) na przykładzie głównych bohaterów powieści, tj. członków rodziny Abbasi. Moją główną tezą jest założenie, że postawy i zjawiska mające swoje źródło w czasach kolonialnych w dalszym ciągu wpływają na relacje pomiędzy Wschodem a Zachodem oraz że problematyka Innego znajduje odzwierciedlenie także we współczesnym społeczeństwie. Moją podstawą dla tejże analizy są studia postkolonialne. Ponieważ powieść napisana jest w sposób humorystyczny moim celem jest również zbadanie jakie klasyczne techniki komiczne zostały wykorzystane przez autorkę oraz jaką rolę pełnią one w problematyzowaniu tematyki Innego, tożsamości, integracji i wielokulturowości bez tendencji rewizjonistycznych. Podstawą teoretyczną dla analizy technik komicznych jest Śmiech. Esej o komizmie Henri Bergsona. Wyżej wymienione tematy podejmuję w dwóch oddzielnych rozdziałach analitycznych, które poprzedzone są wstępem teoretycznym.

Marjaneh Bakhtiaris novel Kan du säga schibbolet? depicts the struggles of an Iranian immigrant family to become accepted as a part of the Swedish society. Therefore the primary purpose of this study is to investigate the different attitudes of the Other (the immigrants) in confrontation with the dominant culture (the Swedish culture), with reference to the main characters of the novel – the Abbasi family members. My thesis is that the attitudes and the phenomena established during the Colonial Period still have an influence on the relations between the West and the East, and that the problem of the Other is still relevant in the modern society. The background for this analysis are the postcolonial studies. Since the novel is written in a humoristic tone, my secondary aim is to examine which classic comedic techniques are used by the author to problematize the issue of the Other, as well as of identity, integration and multiculturalism, without revisionist pretentions. The theoretical basis for my analysis of comedic techniques is Henri Bergsons Laughter: An Essay on the Meaning of the Comic (1900). These two issues are discussed in two separate analytical chapters, which are preceded by theoretical background.

Ta witryna wykorzystuje pliki cookies do przechowywania informacji na Twoim komputerze. Pliki cookies stosujemy w celu świadczenia usług na najwyższym poziomie, w tym w sposób dostosowany do indywidualnych potrzeb. Korzystanie z witryny bez zmiany ustawień dotyczących cookies oznacza, że będą one zamieszczane w Twoim komputerze. W każdym momencie możesz dokonać zmiany ustawień dotyczących cookies