Tytuł pozycji:
Droga współczesnej kobiety do podmiotowości. Analiza zbioru opowiadań „Jag ser allt du gör” Anniki Norlin z perspektywy teorii genderowej i feminizmu korporalnego.
- Tytuł:
-
Droga współczesnej kobiety do podmiotowości. Analiza zbioru opowiadań „Jag ser allt du gör” Anniki Norlin z perspektywy teorii genderowej i feminizmu korporalnego.
A modern woman's way to subjectivity. An analysis of Annika Norlin's short story collection "Jag ser allt du gör" from the perspective of gender theory and corporeal feminism.
Den moderna kvinnans väg till subjektivitet. En genusteoretisk och kroppsfeministisk analys av Annika Norlins novellsamling Jag ser allt du gör
- Autorzy:
-
Beręsewicz, Dorota
- Słowa kluczowe:
-
Annika Norlin, kroppsfeminism, genusteori, nomadiska subjekt, mångfald, subjektstillblivelse, noveller, modern litteratur
Annika Norlin, corporeal feminism, gender theory, nomadic subjects, diversity, development of subjectivity, short stories, modern literature
Annika Norlin, feminizm korporalny, teoria genderowa, podmioty nomadyczne, różnorodność, rozwój podmiotowości, opowiadania, literatura współczesna
- Język:
-
szwedzki
- Dostawca treści:
-
Repozytorium Uniwersytetu Jagiellońskiego
-
Przejdź do źródła  Link otwiera się w nowym oknie
Tematem pracy jest rozwój kobiecej podmiotowości we współczesnym zachodnim społeczeństwie na podstawie analizy zbioru opowiadań "Jag ser allt du gör" autorstwa Anniki Norlin. Zbiór zawiera opowiadania przedstawiające przeżycia różnorodnych bohaterek, można go więc całościowo potraktować jako ilustrację zróżnicowanego doświadczenia kobiecości.Analizę przeprowadzono zgodnie z elementami teorii genderowej oraz feminizmu korporalnego. Pojęcia systemu i kontraktów genderowych wykorzystano do przedstawienia ról społecznych odgrywanych przez współczesne kobiety. System genderowy przedstawiono następnie jako porządek władzy oparty na systemie nagród za zachowania normatywne oraz kar za zachowania od niej odbiegające.Rozwój podmiotowości przeanalizowano przy pomocy pochodzącej z zakresu feminizmu korporalnego koncepcji ucieleśnionego podmiotu. Opisano niską pozycję kobiecych ciał w systemie genderowym i przedstawiono naukę doceniania materialnego ciała jako podstawowy element rozwoju podmiotowości, możliwy dzięki relacjom między kobietami oraz kontaktowi z naturą. Nawiązano również do koncepcji nomadyzmu i opisano rozwój występujących w zbiorze bohaterek jako podmiotów nomadycznych.
The subject of the thesis is the development of female subjectivity in today’s Western society based on the analysis of Annika Norlin’s collection of short stories "Jag ser allt du gör". The stories feature a variety of female characters, the collection can thus be interpreted as portraying the diversity in experiencing femininity.The work has been analyzed according to chosen elements of gender theory and corporeal feminism. The concepts of the gender system and gender contracts have been used to represent the women’s social roles in modern society. The gender system has then been presented as a social structure of power distribution based on a system of rewards for normative behaviors and punishments for departures from the norm.The development of subjectivity has been analyzed using corporeal feminism’s concept of embodied subjects. Female bodies have been shown to have an inferior position in the gender system. The appreciation of the material body has been described as playing a vital part in the development of female subjectivity and being facilitated by female relationships and contact with nature. Additionally, the nomadic theory has been used to describe the development of the stories’ female characters as nomadic subjects.
Uppsatsens föremål är utvecklingen av kvinnans subjektivitet i dagens västerländska samhälle baserande på analysen av Annika Norlins novellsamling "Jag ser allt du gör." I novellerna uppträder olika kvinnliga karaktärer, samlingen kan därför tolkas som en skildring av mångfaldiga upplevelser av kvinnlighet.Novellerna har analyserats utifrån ett genusteoretiskt och kroppsfeministiskt perspektiv. Begreppen genussystem och genuskontrakt har använts för att representera moderna kvinnors sociala roller. Därefter har genussystemet presenterats som en maktordning baserad på ett system av belöningar för normativa beteenden och straff för normavvikelser.Den kvinnliga subjektstillblivelsen har analyserats med hjälp av det kroppsfeministiska konceptet av förkroppsligad subjektivitet. Kvinnokroppar har visats som underlägsna i genussystemet. Uppskattning av den kroppens materialitet har beskrivits som en väsentlig del av kvinnans subjektstillblivelse som sker genom relationer mellan kvinnor och kontakt med naturen. Den nomadiska teorin har dessutom använts för att beskriva utvecklingen av novellernas kvinnokaraktärer som nomadiska subjekt.